Lite överdramatisk rubrik, kanske, men whattheheck lite överdramatik har ingen dött av.

 

Men ärligt så känns det lite som om jag har övergett bloggen (igen) och nu kommit tillbaka. Det sorgliga i det hela är att jag inte har någon ursäkt till att vara borta! Jag har börjat rita och måla mer igen, och har fått massor gjort i skolan som är värt att visa upp här, men jag har helt enkelt varit för SLÖ.

Jag börjar med att visa upp en bild jag pillat på av och till i två månader, då jag känt lite inspiration.

Den här bilden har vuxit fram långsamt och fått en historia allt eftersom jag målat. Från början var det bara en skiss av en häst, men blev något mycket mer, med en bakgrundshistoria och allt.

Vi börjar från början, med kommentarer från instagram. (@efraimsdotter FÖLJ MIG!).

 

Jag ritade en tatueringsidé åt mig själv som jag tänkt lämna över till tatueraren så han kan köra sin egen version av den. När jag har råd, alltså. Vilket kan dröja ett tag...

 

Följande foton visar hur bilden skapats steg-för-steg. 

Håll till godo.

 

Du är lat, bara erkänn det för dig själv och gå vidare.

 

Så här i efterhand kan jag faktiskt däga att jag gillar konceptet, men skulle nog ta bort timglaset, det räcker med ett fickur.

 

Och ja, det där är min interpretation av döden. Välklädd, kommer hellre för tidigt än för sent och med ett riktigt hästansikte.

 

Väl mött, kära läsare.

Jag läser och ser ofta personer på Facebook som velar mellan brunett och blod, eller kanske "våga sig på" svart hår. Eller om de ska klippa lugg för femte gången eller om de ska våga klippa av en decimeter hår. Inget ont om de personerna, (det finns massor av personer som passar jättebra i sina vanliga frisyrer,) men jag skulle tycka att det var så tråkigt om alla var sådana.
Jag gillar hår som syns. Udda frisyrer eller starka färger. Gärna en kombination av båda.

Jag tycker inte det är konstigt att ha rött, gult, lila, blått eller ens grönt hår. Det är ju dessa färger som gör en glad, så varför ska man inte få ha dessa roliga färger i håret?
Att se sig i spegeln på morgonen och se sitt ansikte inramat med ens favoritfärg, hur underbart är inte det?

Min favoritfärg är röd.
Därför trivs jag väldigt bra i mitt röda hår.

Men de senaste veckorna har mitt hår bleknat, och mitt röda och lila hår har numera blivit rosa och brunt. Och min sidecut räknades nog inte ens som en sidecut längre.
Men nu har jag klippt och färgat mitt hår, och jag dokumenterade det.
Här kommer lite steg-för-steg hur jag gör med mitt hår.

Så här såg håret ut innan klippning och färgning.
Skabbigt, lång utväxt och med en vidrig rosa-brun färg.



Så här såg det ut efter att jag rakat sidecuten med en hårtrimmer och sedan använt en engångsrakhyvel till att toppa längderna och "klippa" upp håret i lite etapper.



Sedan blonderade jag håret. Egentligen borde jag använda en starkare blondering, men mitt hår tar så mycket stryk av det. Det blir alldeles ihopklistrat och trassligt så jag tar det lite lugnt med blonderingen.
Trassligt blir det, men det löser sig när man tonar håret sedan. Håret var blött på de nedanstående bilderna.



Sedan använde jag en blandning av två färger från Manic Panic. Pillarbox Red och Red Passion. Min favorit är egentligen Vampire Red, men Shock verkar inte längre sälja den färgen. Suck. ;__;
Vet någon något ställe man kan köpa Vampire Red på?

Jag hade i nästan en hel burk i håret sammanlagt, sedan packade jag in håret i en duschmössa och plastfolie.
Sedan värmde jag håret två gånger med en hårfön för att färgen skulle fästa bättre. Jag lät färgen sitta i i två timmar, jag orkade inte sitta med det i håret längre än så. Vissa sover med plast-turbanen runt huvudet, men det tycker inte jag behövs enligt mig.
Och ja, man ser jättelöjlig ut med plasthjälmen på, men det är det värt!



Det största plusset med Manic Panic är att det är vårdande. Håret blir alldeles mjukt och flygigt efter färgningen.

Resultatet blev jordgubbsrött. Det glänser i både rosa och orange. Perfekt!





Jag tvättar väldigt sällan mitt hår med schampoo, jag använder mig av Balsammetoden. Det har hjälpt mitt hår att bli starkare och hårtopparna håller sig fina längre.
Nej, håret blir inte smutsigt av att man låter bli schampoo. Schampoo torkar ut håret och hårbottnen, och det triggar håret till en ökad talgproduktion, och då blir håret flottigt fort. Om man bara använder balsam (av godkänd sort) så blir talgproduktionen normal, och man behöver inte tvätta sitt hår lika ofta, vilket sliter mindre på håret.
Googla no 'poo eller balsammetoden om du tycker det låter intressant. Eller om du tycker det låter korkat!

För att färgen ska hålla längre blandar jag i lite av hårtoningen i mitt balsam. (Det kan man göra även om man använder schampoo.)

Jag älskar att rita lång päls men fasas över att rita kort päls.
Det är helt en kelt mycket enklare att rita långt!

Nedan visas jämförelsebilder, och kanske kan ni se hur mycket jobbigare det är att rita kort päls?



Mitt favoritmaterial att rita är nog tyg. Det har oftast mycket skuggor och är enkelt att rita.

Nedan kan ni se steg-för-steg hur jag ritat samt vad jag använt. Den gråa klumpen är vit häftmassa. Det är alldeles utmärkt att korrigera små fel med.
Jag ritar från vänster till höger samt uppifrån och nedåt.
Ni ser också hur otroligt urusel ljussättning jag har. Jag har ingen taklampa i rummet så jag jobbar till stor del med dagsljus (kommer in i rummet rakt bakifrån, så jag jobbar i skugga) och med datorn som andra ljuskälla.
Jag behöver fixa taklampan, eller köpa en skrivbordslampa. Ugh.